Sitter och tittar igenom en massa bilder på datorn. Bl.a från när Kevin låg i magen, när han föddes och fram tills nu. Det är nästan lite sorgligt att det går så fort. Det känns som att det inte alls va speciellt länge sen man precis plussat på stickan, eller när magen precis börjat synas och man tyckte man va jäääääätte stor, men det va ju ingenting emot vad man skulle bli..
Och även om jag tyckte det va riktigt hemskt i slutet av graviditeten, inte det minsta mysigt utan bara ville ha ut honom så fort det bara gick så saknar jag det, för en gångskull. Det är första gången jag känner att jag faktiskt kan sakna själva "magen". Jag saknar känslan och spänningen av att ,- Snart ska vi får se vem som ligger där inne! Känslan när han verkligen kom, på riktigt! Den slår allt! Saknaden av förlossningen och den första första tiden med honom när allt va nytt.. När dagarna gick ut på att lära känna sitt barn.. Nu är han snart ett halvår, han håller på att lära sig krypa och man kan inte släppa honom ens några minuter förens han är där han inte får vara.. ja jisses :)
Ta bara de med att vi bytte liggdelen mot en sittdel, Hallå?! Sittdel! Han va ju bebis-bebis nyss? Tiden går alldeles för fort, och hade jag kunnat så hade jag bromsat den en aning, så man hinner med att njuta lääänge till av bebistiden :)
Jag kan ärligt säga att jag är sugen på en till..nu! Men det får vänta ett år eller två.. För nu ska jag bara njuta tills jag storknar av den jag har ♥
Första magbilden. V. 17.0
Sista magbilden. V. 39+
Kevin, 3 dagar gammal
Kevin, 4 månader gammal
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar